Frasier Island 20 feb

Sådär ja, i skrivande stund har vi precis klivit ombord på bussen igen som ska ta oss från Rainbow Beach ner till Noosa. Har ett par maxade härliga dagar att skriva om här nu så ni får stå ut med långa inlägg som kanske inte alltid har de mest välformulerade meningarna. Men men, så kan det vara.

Vi börjar väl från början antar jag, alltså Frasier Island 20 feb.

Vi pallrade oss upp strax efter sex precis som vi skrev i förra inlägget, fick stora fina supergoda pannkakor innan vi checkade ut, låste in våra stora ryggsäckar och tog våra småväskor till samlingsplatsen. Nu väntade Frasier Island i tre dagar! Pepp! Allt började med att vi fick lyssna till ännu mer säkerhetsgrejs innan vi fick hämta våra boxar med mat som vi lastade på trailern. Fyllde vår 20-litersdunk med vatten, fick vår bil och kunde så småningom packa in våra grejer. Då bilen var en stor fyrhjulsdriven jeep med plats för åtta personer kan ni ju tänka er att packningsutrymmet var minimalt men med lite kraft och envishet lyckades vi efter mycket om och men få in allt och till och med stänga. Mycket bra!

När grejerna var där de skulle var det dags för oss att hoppa in också. Vi tjejer hoppade in längst bak där det var trångt och mysigt och killarna fick lite mer plats där framme. Snälla flickor är vi minsann. Så bar det iväg! Luke var vår första driver så han körde oss hyfsat lugnt och säkert till stranden där vi skulle köra på färjan. På vår tur var vi totalt fyra bilar, inklusive ledarbilen som alltid kördes av vår turledare. Vi skulle med säkert avstånd följa efter ledarbilen helt enkelt, låter enkelt iaf! Som sagt, väl på stranden körde vi på färjan som tog ungefär en kvart innan vi kunde köra av på Frasier Island. Där hände första roliga grejen, bil nummer tre körde fast! Men det löstes ganska smidigt med lite puttande och backande. Så kunde vi fortsätta igen!

Körde på stranden längs med havet, himlen var klarblå och solen stekte på som bara den. Hur gött som helst! I bilen var det glada och förväntansfulla miner och musiken dunkade högt ur högtalarna! Vi fick lite känslan av att vi var med i en film. Vi trivdes rätt bra med andra ord! Första stoppet blev på ett ställe där det fanns lite bänkar och bord, ett bageri, liten affär och halvmysiga toaletter. Där skulle vi inta vår lunch! Så ut ur bilen, leta reda på våra lådor med mat på trailern, hitta en plats att sitta på och sedan försöka få i oss något ätbart. På menyn stod ost & skinktoast med majonnäs och grönsaker. Så vi hittade lite grönsaker som vi skar upp, i kylboxen hittade vi något skinkliknande och lite ost och så lyckades vi få till hyfsat goda mackor tillslut. När maten som skulle vara till lunch var uppäten var vi fortfarande hungriga, så det blev en frukt och lite kakor på det. Sedan var det dags att åka igen! Bara att packa in all mat igen och hoppa in i bilarna.

Styrde så ut på vägen igen och det är inte dumt alls när vägen består av bara sand alltså. Liivet! Chillade vidare i våra bilar längs stranden, det gick rätt bra för Luke måste vi väl ändå säga. Fram tills han nästan halvt begravde oss! Han hade lite för lite fart genom ett väldigt mjukt sandparti och där tog det stopp, och bilen grävde ner sig ganska så bra kan man väl säga. Hela ena framhjulet var under sanden.. Hmm, inte riktigt så det ska vara. Men vi hade roligt! Tog lite bilder och sedan var det bara att putta, eller ja, killarna puttade och vi hejade på. Bra arbetsfördelning! Men vi lyckades komma loss utan större men och kunde köra vidare. Nästa stopp var på ett ställe där vi skulle stanna så vi fick parkera bilarna och hoppa ur för ett litet snack med Jim som våran ”ledare” heter. Nu väntade en bushwalk på 45 minuter innan vi skulle komma fram till Lake Wabi där vi äntligen skulle få svalka oss. Härligt! Men det var inte vilken promenad som helst.. Frasier är en ö med bara sand och sand är jobbigt att gå i. Ännu jobbigare när det är dryga 30 grader varmt och svetten fullkomligt forsar längs kroppen.. Men, vi lyckades!

Precis innan vi kom fram till sjön var det något som kallas för Sandblown, sand har blåst in från kusten och begravt vegetationen på ett större område så det liknar nu en öken. Massa massa sand! Så vi var först tvungna att ta oss över ”öknen” innan vi kunde slänga oss i sjön. Jösses vad skönt det var!! Vi simmade och så spelade vi lite ”volleyboll” i vattnet med ett gäng killar. Riktigt härligt! Något som var lite mindre härligt var alla dessa småfiskar som bodde i sjön, de ville mer än gärna äta lite på oss vilket kittlade väldigt obehagligt. Försökte gilla läget men det gick i några sekunder innan vi var tvungna att sprattla och plaska lite så de försvann i någon sekund innan vi fick göra om proceduren! Men men, det gick att leva med om man säger så.

Efter någon timme eller två vid sjön så var det dags att vandra tillbaka till bilarna, tog oss kanske fem minuter innan vi var lika svettiga som innan badet. Mysigt! Så väl tillbaka så kände vi oss lika äckliga igen. Äckliga som vi var hoppade vi in i bilen och körde vidare, med fönstren helt nedvevade och härlig naturlig fläkt så kunde vi andas och röra oss hyfsat normalt igen. Man är konstant klibbig dock, så sitter man för nära varandra så klibbar man ihop, kan ju vara mysigt tänker ni, inte lika mysigt som det låter tycker vi! Iaf, vi tog oss genom sanden och kom så småningom om fram till campingplatsen där vi skulle sova kommande två nätter.

Vårt ställe var inringat med stängsel så att vi inte skulle behöva oroa oss för de vilda livsfarliga små hundarna som lever på ön, gulliga och alldeles för smala Dingos. Vi parkerade och fick välja varsitt tält för nätterna, det var tremannatält så det var alldeles perfekt för oss. När vi valt vårt boende gick vi och grabbarna en promenad längs stranden och lärde känna varandra bättre. Såg lite små krabbor, försökte gräva ner oss i sanden, kollade på några orangefärgade sandklippor och bara hade det allmänt trevligt. När vi kom tillbaka efter promenaden så tog vi itu med att laga middag. Ris, kyckling och grönsaker stod på menyn. Så vi kokade och stekte och slutligen hällde vi ihop allt i en stor kastrull och rörde om. Lite risottoaktigt. Smakade inte så jättemycket men det gick ner! Hade lite fruktkaka till efterrätt men den var vidrig så den tror jag hamnade i soporna efter ett tag.

När vi diskat och plockat undan var det himla mörkt och myggigt. Långbyxor åkte på för att inte bli alltför sönderbiten och sedan satt vi runt bordet och bara snackade. Sköna killar! Folk började dock bli mer och mer fulla och eftersom vi bodde totalt 120 pers på samma campingplats så var det ett himla party framåt småtimmarna. Det lektes lekar, det dansades, folk satt runt elden och drack och det var burkar precis överallt. Vi kände dock att för att orka morgondagen så var det nog läge att dra sig mot tältet. Så någon gång runt midnatt kröp vi in i vårt lilla tält. Trångt och mysigt även där!

Försökte så sova oss igenom natten vilket gick lite sådär. Högljudda fulla människor, obekvämt till tusen och så dessa himla fåglar som fick för sig att börja skrika och ha sig redan vid tre fyra på morgonen. Härligt utvilade var vi alltså när klockan var halvåtta och det var dags att gå upp!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s