Liveuppdatering mellan Picton & Wellington

Yes, nu lämnar vi sydön bakom oss och är i skrivande stund sittandes på färjan från Picton. Fritt wi-fi flera timmar, Yeey!

Så, imorse ringde alltså klockan kvart över fyra. Det är inget skämt, klockan ringde och vi steg upp! Gick till köket och hämtade frukosten som bestod av en äggmacka och en banan. Med dessa i handen så gick vi så en knapp halvtimme genom stan till The Dolphin Encounter. Ytterligare en dröm skulle bli förverkligad!

Kvart över fem var vi där, checkade in och så väntade vi några minuter innan våra såkallade guider kom. Då blev vi utrustade med varsin våtdräkt med tillhörande jacka, ett par simfötter, en mask, cyklop och snorkel. Med våtdräkterna på och med det andra i handen så fick vi först se en säkerhetsfilm på en kvart. Mycket humoristisk sådan och tur var väl det, annars hade vi säkerligen somnat! Efter filmen hoppade vi in i en minibuss som sedan skjutsade oss ner till hamnen.

I hamnen fick vi hoppa på en hyfsat stor båt, på vår våt var det enbart människor från Stray så vi kände igen alla vilket var trevligt. Först gick vi igenom lite säkerhet innan det bar iväg ut på havet. Delfinjakt! Och efter en knapp halvtimme så hittade vi dem, helt plötsligt hoppade de överallt runt båten och vi fick göra oss redo för att hoppa i vattnet. Maskerna och simfötterna åkte på och likaså cyklop och snorkel, sedan var vi redo! Då ljöd ett speciellt ljud och vi alla fick plumsa i vattnet, kallt till en början, bara 16 grader. Men det glömde man snabbt bort då det helt plötsligt började cirkulera delfiner omkring en! Och då snackar vi inte bara en delfin, mängder av dem. Vi fick lära oss att om vi gav ifrån oss ett visst ljud genom snorkeln så kunde vi locka delfinerna till oss. Så där simmade vi runt och lät konstigt och visst funkade det, det var delfiner överallt. Och fick man ögonkontakt med dem och började snurra runt så kunde man få delfinerna att göra likadant, såå häftigt! Ibland kunde man bara flyta runt så hoppade delfinerna precis bredvid en eller simmade precis under. Ja, man blev så till sig att man började hyperventilera i snorkeln och råkade svälja några munnar saltvatten. Väldigt mumma! Men efter att ha hostat och fräst lite så var det bara att snorkla vidare.

När sedan det speciella ljudet ljöd igen så gällde det att så snabbt man kunde ta sig tillbaka till båten där vi fick hoppa upp och sätta oss på kanten. Sen åkte båten efter delfinerna och några minuter senare ljöd ljudet igen och vi fick åter igen plumsa i vattnet och simma med våra nyfunna vänner. Den proceduren upprepade sig fem gånger innan vi fick hoppa upp igen och ta av oss all utrustning. Då var det bara att torka sig, på med varma kläder och sedan upp på däck för att fota och filma. Det var minst fyrtio delfiner som simmade och hoppade runt helt båten, aldrig varit med om något liknande! Så fascinerande! Vi blev också bjudna på varmchoklad och kakor för att återfå värmen. Vi stod på däck ett bra tag och bara tog bild efter bild, film efter film och sen stod vi bara och gapade. Overkligt till tusen! Ja menar, där var vi, ute på havet i Nya Zeeland, 400 meter djupt, 16 grader kallt och så simmade vi runt bland en massa delfiner. Konstig men mäktig känsla!

Vi var sedan tyvärr tvungna att vända tillbaka då våran tid var ”ute” och de skulle hämta nästa gäng. Tråkigt tyckte vi då vi fick gå ner och sätta oss nere i båten igen.. Men helt plötsligt ropar kaptenen i mikrofonen att vi snabbt som bara den skulle ta oss upp på däck, något stort svart och vitt väntade. Vi fattade vinken direkt och kastade oss upp och ut och där väntade det sjukaste av allt! En familj på tre stora SPÄCKHUGGARE!!! Sååå stora, såå häftiga och såå nära! Precis intill båten simmade dem och alla bara stod och gapade innan kamerorna gick varma. Det händer tydligen inte alls ofta att de får syn på späckhuggare så vi var otroligt lyckligt lottade! En helt okej bonus om man säger så. Vi fick ingen vacker soluppgång då vädret inte var det bästa men vi fick späckhuggare istället och det känns tusen gånger bättre. Lyckan var total!!

När kamerorna gått varma och vi lyckats stänga våra gapande munnar så var vi åter igen tvungna att gå ner och åka in mot land. Sagt och gjort, tillbaka sen väntade Stray-bussen på oss och körde oss tillbaka till Hostlet där vi hämtade våra väskor och checkade ut. Lämnade så Kaikoura uppspelta och lyckliga!

Gjorde ett ministopp på vägen där vi hälsade på lite sjölejon innan vi åkte vidare. Stannade för toabesök också innan vi anlände till Picton där vi så småningom skulle hoppa på färjan. Visade sig dock att färjan var försenad ett par timmar så vi och en spansk kille och en fransk tjej beslutade oss för att ta en promenad. Hamnade i en park där vi slog oss ner och åt lite frukt och macka, pratade och bara hade det chill. När tiden var inne så återvände vi till färjeterminalen där vi fick boardingpass, bussades till färjan och ja, här är vi nu!

Några timmar kvar på vår färd över till norra ön och Wellington där vi ska spendera natten. Väldans trötta efter vår tidiga morgon så risken finns att man råkar somna till lite här om en stund.. Annars händer det inte så mycket mer idag, vi kommer ju fram senare än beräknat så det är väl bara att få sig lite mat och sen sängen som gäller skulle jag tro. Men jösses vilken morgon, kan nog vara bästa morgonen i våra liv! Nöjda är vi minst sagt.

Hörs vid nästa wi-fi tillfälle!

Annonser

One thought on “Liveuppdatering mellan Picton & Wellington

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s