Abel Tasman 18 jan

Idag blev det återigen tidig uppstigning. Halvsju så befann sig minibussarna utanför Hostlet, dessa skulle ta oss till hamnen där färjan senare avgick. Vi fick ”checka in” vårt bagage och sen var det bara att vänta på att få gå ombord.

Strax efter åtta fick vi gå ombord. Hittade oss några sköna fåtöljer där vi slog oss ner. Nu väntade fyra timmars resa. Lyckligtvis hade vi fritt wi-fi hela tiden så vi kunde få kontakt med omvärlden vilket var väldans trevligt! Vi hamnade mitt emot ett väldigt mysigt par i kanske 60-årsåldern som vi började prata med. Hon berättade att vi skulle förvänta oss en rätt skumpig resa så hon hoppades att vi inte lätt blev sjösjuka. Inga problem för oss men jag måste medge att det var rätt kaotiska fyra timmar. Det var inga små vågor direkt och färjan gungade rejält, folk sprang hit och dit med spypåsar, den ena människan grönare än den andra. Barn grät och mådde illa, vuxna människor låg halvt utslagna överallt och det verkade i princip som att varenda människa tyckte att det var det värsta de varit med om. Kunde inte låta bli att skratta lite åt situationen, trots att vi tyckte så otrolig synd om alla. Kvinnan i paret var tydligen väldigt sjösjuk så tillslut fick hon gå ut och ställa sig på däck..

När vi närmade oss Picton och kanske hade en timme kvar kom mannen i paret in till oss och sa att vi borde gå ut och ställa oss på däck. Hans fru väntade på oss därute och han lovade att passa våra väskor. Så vi traskade ut och stod ute den sista timmen. Såå fint, berg, skog, mysiga sommarställen, ostronfarmar, sälar och ännu mer fin utsikt! Tråkigt nog lyckades vi inte få syn på några delfiner, hoppas vi ser dom på vägen tillbaka! Vi hade iaf vår egen privata guide och hon berättade en hel massa för oss, så bra! Paret bor på den norra ön men har släkt på den södra som de skulle åka och hälsa på nu, så hon kunde allt om omgivningarna och sådär så det var perfekt för oss. Tur att det finns snälla människor på vår jord!

När vi kom till Picton hoppade vi av färjan och hoppade istället på bussen. En ny buss med bälte(!) och väldigt osköna säten.. Typiskt! Men men, vi ska nog överleva ändå. Stannade några gånger på vägen till Abel tasman för att lämna av och plocka upp folk och dels för att handla. Storhandling var det som gällde för nu måste maten räcka i hela två dagar då vi ska stanna här lite längre. Men runt fem var vi äntligen framme i Abel tasman, vrålhungriga! Så direkt efter incheckning rusade vi till köket! Pastasallad stod på matsedeln idag, mums mums vad bra det smakade! Den avnjöts i solen i drygt en timme, väldigt skönt. Sen tog vi en tur runt området, så mysiga ställen vi får bo på hela tiden. Vi gillart!

Resten av kvällen har vi legat och tjattrat lite i våra sängar. Det kan man behöva ibland! Och imorgon blir det sovmorgon deluxe, ingen tid att passa! Woop woop, semester på semestern! Ska bli för fint hörrni, sen ska vi nog utforska nationalparken lite imorgon är väl tanken. Men det tar vi då, nu ska vi sova! Natti natti!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s